Emilie

Så var det det där med bilar.
Åh bilen går bra är ju ett ironiskt uttryck som skulle kunna tillägnas mig.
Lätt stressad sätter jag mig i bilen och styr den ut från jobbet. Över en timme tar det att ta sig hem.
40 min innanför tullarna.. Suck!
Väl hemma slänger jag mig in i lägenheten och skrapar ihop det jag ska ha med mig ner till Nypan.
Såg varningstexter om en olycka vid kungens kurva, men håller tummarna för att det löst sig tills jag kommer dit.
Kastar in Dimman och packning i bilen och burnar iväg.
Såklart har det inte lättat upp efter olyckan och bärningsbilen fixar och donar. 45 min västertorp-Kungens kurva, som i vanliga fall tar 15.
Kommer ner mot Botkyrka. Ringer pappa och efter en stund frågar han om bilen går bra.
Nämner då att jag misstänker en drivknut för sabotage.
ser att termometern har stigit och frågar var den brukar ligga på.
En sekund senare smäller den upp högst upp på det röda och det kommer rök från motorhuven.
Var som tur precis vid Donken i Botkyrka så jag svängde av där.
Blev stående i 2 timmar innan brorsan & co kom och hämta mig. Det var kylarn som pajat.
Till råga på allt så tror brorsan att bensinen börjar ta slut och misstänker att vi inte kommer komma så långt. Men då visar det sig att det är handbromsen på släpkärran som ligger i. Det ryker och när vi åkt av motorvägen vid Järna slår det lågor ur däcken.
En händelserik bilfärd.

Hade räknat på att vara ner i Nypan till 20, men kom till Fik@ 23.30.
Bättre sent än aldrig!

Detta blir min berättelse för idag.