Emilie

Kom hem till Sverige, Nypan, Landet igår kväll.
Hade fått lägga in en matbeställning så det blev potatisgratäng med Gordon Bleu och rött smör.
Sen kom grannarna upp med semlor.
Så himla skönt att vara hemma nu.
Som min fina vän Sanna sa, så kommer jag sakna London men inte att bo där.
Igår hade vi beställt en taxi som skulle hämta upp oss kl 11 utanför dörren.
Så strax innan började vi baxa ut våra saker och ställde oss och väntade.
Sanna ringer taxibolaget och frågar var taxin är och dem svarar att den är en minut iväg.
10 min senare har den fortfarande inte kommit så hon ringer tillbaka till dem.
Fick då svaret att han hade varit tvungen att stanna för att tanka så nu var det bara sekunder innan han kommer, lägger på.
Då ringer taxichaffisen upp och frågar efter adressen.
25 min efter utsatt tid glider han upp framför oss, i en liten passat!!!
Då börjar tjafset.
Han står och ojar sig, vi är lätt irriterade och han ojar sig då ännu högre och frågar om alla 6 väskor ska med och båda vi.
Nej vi lassade ut alla 6 väskor för de var så lätta! Jag var redo att döda.
Efter mycket fram och tillbaka och lite gapande så lastar han in väskorna i bilen och så startar hetsen mot flygplatsen.
Ytterligare ett citat från Sanna " Det här landet drivs ju för i helvetet av praktikanter"

Men vi kom fram hela iallafall.

Nu blir det till att göra sig iordning för idag står det frissan och senlunch med Herr Wöyer på schemat.
Solen skiner och det känns lite som vår.
Det får blir conversen på.