Emilie

Livet rullar på.
Hade en fantastisk måndagkväll och natt i Stockholm tillsammans med Sanna och Emelie.
Började med trerättersmiddag på Riche och avslutade med dans på Soap.
Självförtroendet var på topp och snygga människor minglade runt i sommarnatten.
När jag och stockholm har såna moments som igår fattar jag inte varför jag flyttade!

Just nu är jag iallafall glad över att vi tog beslutet att flytta från London.
Tottenham och nu även många andra städer är en war zone som mina bekanta i London skriver på Facebook.
Dessutom så ligger Tottenham inte långt från där vi bodde, kanske 5 min.

Nu är mitt arbete på hemtjänsten avslutat.
Det har varit en bra tid, skönt att göra något nytt. Lärt känna nya människor som jag vet att jag kommer umgås med en del.
Nu är det 6 dagar kvar till vi åker till Malta.
I morgon blir det dop för Linnéa och sen födelsedagskalas för Frasse.
Fick i uppdrag att baka till dopet så nu är 3 kladdkakor färdiga och en kolapaj ska påbörjas.

Sitter ute på verandan, som jag haft ett fantastiskt förhållande med i sommar, lyssnar på Maggio och smälter maten.
Pappa har införskaffat en monstergrill...

Vi var tvungna att premiärgrilla igår kväll, det blev en korv som vi delade på...

Love know no limits and true friendship last for a lifetime

den där Adele, hon kan sjunga hon!


You've been on my mind,
I grow fonder every day,
Lose myself in time,
Just thinking of your face,
God only knows why it's taken me so long to let my doubts go,
You're the only one that I want,

I don't know why I'm scared,
I've been here before,
Every feeling, every word,
I've imagined it all,
You'll never know if you never try,
To forget your past and simply be mine,

I dare you to let me be your, your one and only,
Promise I'm worth it,
To hold in your arms,
So come on and give me the chance,
To prove I am the one who can walk that mile,
Until the end starts,

If I've been on your mind,
You hang on every word I say,
Lose yourself in time,
At the mention of my name,
Will I ever know how it feels to hold you close,
And have you tell me whichever road I choose, you'll go?

I don't know why I'm scared,
'Cause I've been here before,
Every feeling, every word,
I've imagined it all,
You'll never know if you never try,
To forget your past and simply be mine,

I dare you to let me be your, your one and only,
I promise I'm worth it, mmm,
To hold in your arms,
So come on and give me the chance,
To prove I am the one who can walk that mile,
Until the end starts,

I know it ain't easy giving up your heart,
I know it ain't easy giving up your heart,
Nobody's pefect,
(I know it ain't easy giving up your heart),
Trust me I've learned it,
Nobody's pefect,
(I know it ain't easy giving up your heart),
Trust me I've learned it,
Nobody's pefect,
(I know it ain't easy giving up your heart),
Trust me I've learned it,
Nobody's pefect,
(I know it ain't easy giving up your heart),
Trust me I've learned it,

So I dare you to let me be your, your one and only,
I promise I'm worth it,
To hold in your arms,
So come on and give me the chance,
To prove I am the one who can walk that mile,
Until the end starts,

Come on and give me the chance,
To prove I am the one who can walk that mile,
Until the end starts.

Att sakna någon är en härlig känsla.
För då när man väl ses känns det att det var alldeles för längesen ni sågs.
Samtidigt som det känns som igår.
Det slog mig idag.
Det kom väl lite igår redan men idag kom abstinensen.
Att min kära vän och världens bästa roomie numera bor i Stockholm och inte jag.
Att vi efter 2,5 år inte kommer bo tillsammans, inte ens i samma stad.
Det känns märkligt!
Hur ska det gå att ha ett distansförhållande med sin roomie?
Det går ju inte.
Det är tur att hon inte bara är roomie utan en av de bästa vännerna man kan tänka sig.
Nu låter det som en kärleksförklaring eller ett brustet hjärta.
Men ibland är det lite synd att ingen av oss känner någon somhelst attraktion till den andra.
Det hade varit så enkelt då.
Då hade jakten på den rätta kunnat avslutas.
Men nu är det inte så.




Det finns ingen annan plats till dig än i mitt hjärta!

Just nu känns livet bra.
Vännerna jag flyttade ifrån är nära nu.
Det har blivit tillökning i sekten.
Jobb har ordnats sig.
Renoveringen är i gång.
Kära återseenden och glada överaskningar.
Mixen av landet med mys och festen med vinet och shotsen.

Så det blir en bildbomb från veckan som varit.


Rosévin på Sannas födelsedag


Projekt Lillstugan drog igång igen.





Träffade Linnéa för första gången.


Hittade och testade en ny app till Phonen


Projekt Lillstugan, slipar köksluckor



Hängt lite mer med Linnéa och två stolta föräldrar.




Pappa Toblas

Fått räksmörgås till frukost.


Utan dina andetag - Kent

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag

Är sjukt sugen på att sitta under en filt på en uteservering och dricka vin.
Skulle ta ett glas vin till maten.
Tog två sippar och sen försvann suget.
Sitter ute på altanen och lyssnar på musik och har ätit B&J. Har choklad över halva min tröja efter det.
Njuter av min lediga kväll och att jag är ledig imorgon.
Önskar att jag haft möjlighet till att åka upp till Stockholm idag.
Då hade jag fått suttit under en filt och druckit vin.
Men nu åker jag ut till Lillemsan och myser med henne istället.
Hon är fin den där Lilla.

Varför ska de små små orden vara de svåra orden och de hårda orden de enkla orden?
En fråga jag ställde mig själv under tiden i Thailand.
Kom väl aldrig fram till något speciellt.
Tänk vad skönt det är att bearbeta sorg, brustet hjärta, svek, tomhet och alla andra känslor med musik.
Jag har min bröllopslåt färdig och till min begravning.
Men just att sätta igång den där låten som symboliserar just den känslan du har just nu är så skönt.
Allt stannar upp och det är du, tankarna och låten.
Även fast det är jobbiga tankar som ska komma upp så är det skönt.
För ofta har just det där ögonblicket löst problem.

Regrets and mistakes
They're memories made
Who would have known
How bittersweet this would taste

Adele - "Someone like you"

Kom hem till Sverige, Nypan, Landet igår kväll.
Hade fått lägga in en matbeställning så det blev potatisgratäng med Gordon Bleu och rött smör.
Sen kom grannarna upp med semlor.
Så himla skönt att vara hemma nu.
Som min fina vän Sanna sa, så kommer jag sakna London men inte att bo där.
Igår hade vi beställt en taxi som skulle hämta upp oss kl 11 utanför dörren.
Så strax innan började vi baxa ut våra saker och ställde oss och väntade.
Sanna ringer taxibolaget och frågar var taxin är och dem svarar att den är en minut iväg.
10 min senare har den fortfarande inte kommit så hon ringer tillbaka till dem.
Fick då svaret att han hade varit tvungen att stanna för att tanka så nu var det bara sekunder innan han kommer, lägger på.
Då ringer taxichaffisen upp och frågar efter adressen.
25 min efter utsatt tid glider han upp framför oss, i en liten passat!!!
Då börjar tjafset.
Han står och ojar sig, vi är lätt irriterade och han ojar sig då ännu högre och frågar om alla 6 väskor ska med och båda vi.
Nej vi lassade ut alla 6 väskor för de var så lätta! Jag var redo att döda.
Efter mycket fram och tillbaka och lite gapande så lastar han in väskorna i bilen och så startar hetsen mot flygplatsen.
Ytterligare ett citat från Sanna " Det här landet drivs ju för i helvetet av praktikanter"

Men vi kom fram hela iallafall.

Nu blir det till att göra sig iordning för idag står det frissan och senlunch med Herr Wöyer på schemat.
Solen skiner och det känns lite som vår.
Det får blir conversen på.