Emilie

Caroline var på blixtvisit i Stockholm i torsdags.
Så då blev det självklart vin på East som senare slutade med whiskeyshots på Spy bar med två amerikanare, varav den ena ville köpa röda byxor. Fantastiska människor.

Upptäckte i söndags att vara lite turistig i sin stad har sina fördelar.
Var ute och promenerade i 2 timmar med en vän. Kyrka, klippa, söder och små gator med små små hus.

Åker alltid bil till jobbet nurförtiden.
Men i helgen har jag åkt tunnelbana och jag saknar det! Jag föredrar att åka tunnelbana själv.
Då kan jag sitta och lyssna på min jättegamla musik som strömma ur lurarna från Ipoden och smygtitta på de andra i vagnen.
Som det där hysteriska tjejgänget som pratar svenska och spanska med varandra, den lilla tanten som är helt klädd i beige och toppar det hela med en beige truckerkeps, eller den lilla flickan i lila som är så stolt över sin nya klocka, paret som inte kan sluta ta på varandra och man vill skrika på dem"get a room!", dagisklassen som man önskar tagit sig ombord på den andra vagnen eller hur konstigt vi svenskar beter sig när någon kommer och sätter sig brevid dig. Vi drar åt oss hela våra kroppar och tar ett extra tag om handväskan. Det är som om pesten kommer och ska pickla dina värdesaker.
Men som de säger i Norrlands Guld-reklamen så gillar jag att få vara sig själv för en stund.
När jag sitter där i tunnelbanan, vagnen, sätesgruppen, med lurarna i öronen är det där jag är för stunden. Kopplar bort alla tankar.
Här och nu.