We were inseparable from the start

Vilken helg.
Dop för Linnis igår på dagen och sen födelsedagsfest för Frans på kvällen.
Har haft min älskade vän Sanna på besök.
Dinnerade tillsammans med min kära mor i kväll, rökt lax från Rökeriet och såklart några rökta räkor.

Det blev middag på Skafferiet igår och fördrink med skumpa och budvar.
Rött vin och rosé.
Fisken var slut så det fick bli sambucca och mintu istället.
Det är ett bra val när klockan är 01.45 att beställa in 6 mintu. Dock inte alla till mig själv.
En kväll som inte kunde bli annat än bra med tanke på sällskapet!


Jag är så lyckligt lottad att ha de vännerna jag har.
Dem är helt enkelt det bästa som finns! <3

Nu är det bara 4 dagar kvar tills vi åker till Malta.
Jag har en lite misstanke om att min syster saknar mig en aning.
Ett blogginlägg om moi.

We were inseparable from the start

Till min syster 

 Du är den vackraste på jorden. Du är den som jag ser upp till och vill vara som. Du är det stöd som varje människa behöver. Du finns alltid där när jag vill skratta eller gråta.
Jag vet inte hur många gånger jag sagt eler skrivit att de bästa stunderna är när jag har nått jätteroligt att berätta för nån som inte tycker att det är sådär roligt som jag tycker att det är, då vet jag att jag kan ringa till dig och vi skrattar tills vi kiknar innan jag ens har berättat vad vi skrattar åt. Mellan skrattsalvorna lyckas du kläcka ur dig "vad är det vi skrattar åt egentligen?".
Du är den som jag skryter om för mina vänner som den bättre halvan. Den som har huvet på skaft och som för det mesta har svar på tal.
Man kan inte tro att du  kan bli så jävla förbannad som du kan bli. Speciellt när du kör bil. Om ni kallar mig Siv för att jag är lite aggro ibland så är ju du stor-Siv när du kör bil. Du är en dåre i trafiken! *
Jag blir förbannad på dig när du inte håller med mig och när du är en jobbig jävel. Men va kan man göra?!
Haha kom på ett exempel på en gång jag tyckte du var extra jobbig.
Du vet när vi var i hästhagen med backen, den stora hagen. När vi red Eddie och Fleur. och Du promt ville att jag och Eddie skulle galoppera uppför backen innan er. När vi gjorde det tillslut även fast jag sa nej. Men du insisterade för att Fleur skulle galoppera snabbare då. När vi väl va iväg uppför backen och Fleur kommer galopperandes utan dig och du ligger på backen och grinar med en spricka i armen. När jag rusar till grannen för att hämta hjälp och vi kommer tillbaka och du hade gått hem. var du en riktigt jobbig jävel och kommer du ihåg hur sur jag blev?
Det jag egentligen ville ha ut med det hela var i alla fall att jag saknar dig och jag är inte hel utan dig. Det skär i hjärtat när jag tänker på att det var flera månader sen vi sågs och pratade, skrattade och hade quality time.

Och vet du? Jag är nästan som du! <3

 

 

 

-S-

Saknar henne också sjukt mycket.
Denna gång är det typ 2 månader sen vi sågs.
Men det känns längre.
Innan dess så sågs vi när hon var hemma första veckan i december.
Jag vill att hon ska komma hem.
Hem till mig.
Hem till oss.
Hem till landet.
Hem för alltid.
Vet inte vad jag ska säga eller göra för att det ska bli som jag vill.
Men hoppet är det sista som överger en.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback